Tåls att fundera på /E
Vi har ca världens sämsta utbud av speglar här. Eller ja, i lägenheten. & med det sagt ville jag bara ge en förklaring till den urursla selfien här över i vår fina badrums-spegel. Som sitter minst en halvmeter för högt för oss alla 3. Tänkte först göra en penny for my thoughts - men ångrade mig sen och bestämde mig bara för att ordbajsa lite. Det man gör som bäst trots allt. Dessutom vet jag inte riktigt hur länge internetet vill hålla idag så att skriva något någorlunda vettigt för att sen se det försvinna - nej tack.
Något jag tycker är extra intressant med att åka iväg såhär är att man hinner tänka så mycket. På allt hemma liksom. När man har något, träffar något eller är mitt uppe i något är det liksom svårt att hinna vrida och vända på allt - vilket också kan vara en fördel. Nackdelen just nu är att det också ger mig tiden att gå tillbaka. Både på det ena och det andra. Vad krävs för att allt man gör ska bli ett irritationsmoment för någon som brukade hylla en dag in och dag ut. & vad krävs egentligen för att någon som man själv brukade tycka om över himmel och jord helt plötsligt ska bli en enda stor besvikelse. För är inte det den värsta känslan - när något man ändå hoppats på så mycket inte blir så tänkt, för att man helt plötsligt blivit ett enda stort minus.
& det som också slår mig ibland, både här och hemma. Ofta här. Vänder sig alla emot en vid en punkt? Jag har vänner som vänder hela mitt liv emot mig när det kommer till kritan. Minsta lilla press eller irritation så har man förtjänat helvetet. Jag har lite svårt för det. & det värsta är väl att även jag låtsas som inget hänt dagen efter. & då kommer man till nästa fråga - vad är ens det för vänner? Som använder bråket med pojkvännen eller det jobbigaste som händer mig 2016 emot mig. Där dem går ifrån den mest omtänksamma vännen du kan tänka dig till som om jag är det värsta dem vet på 10 sekunder. Det är en läskig förvandling. Förtjänar man det? Ja, det kanske jag gör då? Vad vet jag?
Jaja. Tåls att fundera vidare på.