Ebba & Caisa

var med ebba när hon red på ridskolan i tisdags, när ebba red rodeohästen & de tränade på att rida massa volter & få hästarna mjuka i sidorna. Vilket tog mig tillbaka en månad eller två (snarare 3 eller 4, men ni är med mig) till när jag red typ exakt samma övning ett helt pass. bara få hästen att släppa i sidorna. 

 

det var topp 3 av alla pass jag gjort med bella. började som vilken annan träning som hellst, (as usual) men efter många om och men, efter att ha gjort samma sak om och om igen, så började det lossna, bit för bit. fick rida röven av mig hela jäklar passet, men det är så det ska vara. & bella, hon var så fin. när det bara fungerar, när du ger allt själv och hästen ger lika mycket tillbaka. när allt bara stämmer till 110%. lite så känndes det. det var så klockrent, det var så kul. jag vågar nästan påstå att det är en av de få gånger jag har fått känna på vad som är rätt, hur det faktiskt ska kännas. nästan iallafall. så nära jag nu kan komma. men det var en bra träning. & dit ska jag komma igen, någon dag. för att få de moments när allt känns värt, kul & klockrent. livet med häst. det är alltid värt. även dagar som denna. tack bella.