fina lilla krumelur, jag vill inte bliva stur/c
att denna terminen kommer gå snabbare än någon annan tid i mitt liv är det ingen frågan om, men den större fråga är om resten av livet kommer gå lika fort? kommer jag vakna en dag och inse att livet är slut? haha - antagligen kommer jag väl att vakna upp där någon gång runt 40 & bara; haha vad hände ens? vem är jag & vad gör jag. den dagen lovar jag, om denna blogg finns kvar i cyberspace, att jag ska höra av mig här igen, berätta vad som händer & att jag fortfarande lever, att jag sett hela världen & är påväg mot nya drömmar (även om jag har en mindre identitetskris). den dagen kommer, antagligen way too fast. men tills dess tänker jag att äta mina krumelurpiller & önska att jag aldrig ska bliva stur - precis som pippi.