Ebba & Caisa

Att åka till Skåne är lite som att åka hem, det känns som att komma hem att komma ner spelar inte så stor roll om det är Skyrup, HBG eller någon annan bekant plats, det känns ändå som hemma. Kan skyldigt erkänna att resan ner till skåne alltid är så mycket bättre än den som tar mig till mitt faktiska hem mitt i skogen, den är alltid lite grå. Alltid lite sen, alltid galet mycket folk, alltid kännslan av att lämna allt det bra bakom sig, är alltid ledsen över att behöva lämna skåne & alla därtill. Saknar dem alltid så mycket. Vet att det kanske är länge tills vi ses igen. Fast att komma hem till småland är inte alltid så dåligt som jag kan få det att låta, även småland har sina guldkorn. Träffade ett fint gäng i skolan idag & efter så många dagar ifrån varandra var det mysigt att ses igen. & de flesta av dem hade varit på egna äventyr så vi hade skoj med att berätta the high lights av våra resor. 

 

Någon jag dock inte träffat på länge är Ebba, vad gör hon nu förtiden? Har ju inte träffat henne på...5 dygn??? Saknar henne också. Vet att hon planerar roadtrip när jag fyller år, om jag är taggad???? JAAAA. Om jag har lite dåligt samvete? jaaa... Hon fick på riktigt, sämsta 18års presenten av mig, & här planerar hon en massa skojj?? Varför har jag inte också lite feeling för sådant haha. Bästa Ebba. <3 

 

Finns en till som jag inte har träffat de senaste 5 dygnen är Bellabus. På hennes schema står det skritt & trav i 3 veckor & sen hoppas vi på det bästa helt enkelt. Om vi har en massa tur (& lite tjat på mammi) så kanske Bella också får sig en snabbvisit i Skåneland, hade varit superskoj att ha med henne ner dit & busa runt lite, vi får se hur det blir. Tills dess ska vi trimma så gott vi kan, vi gör det bästa av situationen helt enkelt. :-)